Andreas ute på hal is.....

Sjutton vad det har varit halt här igår. Det är livsfarligt att vara ute ju.... Inte på grund av några skummisar utan att det underbara väglaget. Tänkte att fasiken nu ska jag vara hurtig och gå till min vfu-ställe i Haga. Visst uppe på berget så var det bara väldigt fuktigt på marken så jag tänkte att det här går ju bra tills jag kommer till majvallen och gatan som leder upp till västra slottskogen. Först när jag ska över vägen och spårvagnsspåren så håller jag på att dratta på ändalykten. Precis på ena spåret ska väl tilläggas tur att vagnen precis hade åkt förbi. VA Fan tänkte jag för mig själv vad är detta nu då. Kommer över till andra sidan med hjärtat i halsgropen och andas ut. Sätter sen fart mot slottsskogen och kommer väl precis en meter innan jag igen håller på att trilla igen. Det var ju rena rama jävla skridskobanan. Nu måste jag säga att jag började bli lite lätt orolig om jag ens skulle hinna i tid till praktiken. Men jag fortsatte att gå lite försiktigare och sen när jag såg att nu ändras det till fuktig mark så drog jag på lite tills att jag nästan är vid naturhistoriska museet för då var det dags för försök nummer tre att få andreas att hamna på ändan..... Jag klarade mig utan att trilla till skolan. Härligt. När jag väl kommer till skolan får jag beskedet att min handledare är lite sen men att hon är på väg. Detta innebär att jag får sätta igång dagens första lektion med att gå genom dagens datum och vilken vecka som vi är inne på.

Efter skolan så åkte jag till marklandsgatan och träffade Johanna för att vi skulle till mig och göra lite nytta. Det blev lite nytta och mycket prat istället. Skall väl säga att det inte var halt på hemvägen. Men när Johanna skulle hem så följde jag henne ner till mariaplan. Det blev en ganska intressant promenad. När vi kommer utanför huset så säger jag nu är det inte halt det är bara fuktigt. Så vi börjar gå och kommer väl ca 50 meter till en gång/cykelväg som går mellan husen så när jag sätter ner foten så håller den på att försvinna under mig och i ögonvrån ser jag Johanna med flaxande armar. Inte nog att jag så nära att dratta på röva så håller Johanna på att göra samma sak. Ni borde ha varit med ni hade garvat ihjäl er för det måste ha sett helt sjukt ut med två flaxande muppar. Sen går vi bort till trapporna ner till Mariaplan och där jag igen håller på att sätta mig på arslet. Johanna garvar och sen när hon själv ska ta sista steget på en av trapporna så håller hon på att trilla. Trappor och kullerstenar ingen bra ide´. Jag skojar inte när jag säger att det var is på de sista trapporna ner. Urk dubbel urk va jobbigt det var. Johanna höll på att trilla ett par gånger till medans jag faktiskt klarade mig rätt hyfsat. Därav Andreas på hal is.

Jag tog inte den vägen när jag gick hem. Gick bort till Hemköp och sen upp vägen från Chapmans Torg upp istället och den var inte lika hal.......Hmmmm Johanna hur många gångar höll du på att dratta på röva på vägen hem? Var det inte fyra lr;-)??